Anna Kleman, okänd fotograf, okänt fotoår.
Anna Kleman
Anna föddes i Karlskrona år 1862, och var av sjöofficerssläkt. Jag har inte hittat några uppgifter på hur länge hon bodde kvar i hemstaden, men 1895 hade hon flyttat till Stockholm och börjat jobba som livförsäkringstjänsteman vid livförsäkringsaktiebolaget Thule. Samtidigt ägnade hon mycket tid åt ideellt arbete.
Hon var sekreterare i föreningen Studenter och Arbetare 1903-1906 och styrelseledamot i FKPR – Förening för kvinnors politiska rösträtt – i Stockholm 1906-11: Anna var den som hälsade alla välkomna vid invigningen av den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911, och hon var också en flitig skribent vad gällde kvinnofrågor. Här är t ex två klipp ur tidskriften Rösträtt för kvinnor 1916 och 1918:
Ordförande för Rädda Barnen
Under första världskriget engagerade sig Anna i Rädda Barnen där hon under en tid även var organisationens ordförande. Anna var överhuvudtaget mycket intresserad av fredsfrågor , hon var ordförande i den svenska delen av International Committee of Women for Permanent Peace 1915 till 1918. Hon deltog då även i internationella kongresser. Hon var också med i International Council of Women – Från rådets kongress i Washington 1925 rapporterade hon hem till tidskriften Hertha. Jag tycker det är intressant – att man för nästan 100 år sedan företog en så lång resa för att åka på kongress. Det måste ha tagit en rysligt lång tid, eller också så är det så att det i dag tar alldeles för kort tid….
Två systrar
Anna var syster till Ellen Kleman. De bägge systrarna var banbrytande vad gäller såväl kvinnofrågor som fredsarbete, man kan inte undgå att bli imponerad av deras insatser i dåtidens mansdominerade samhälle.
—
Ellen Kleman
Tidigt yrkesverksam
Ellen föddes i Karlskrona 1867. Hon utbildade sig på flickläroverket i Karlskrona, där ju Anna Fischerström, som jag skrivit en kort artikel om tidigare på bloggen, var föreståndare. Ellen började sitt yrkesliv som bankanställd. Hon var kassör vid sparkasseavdelningen vid AB Blekinge bank i Karlskrona med start 1886 men flyttade så småningom norrut och jobbade på bank både i Uppsala och i Stockholm.
Kvinnosaksfrågor
Dock var det kvinnosaksfrågor som kom att bli hennes huvudsakliga verksamhetsområde. 1907 skrev hon sin första och enda roman – Fabian Wendts hustru. I romanen beskriver hon en kvinnotyp, som blivit styrd o ledd av andra, ”stängd inne och bunden”; häri kan man ana hennes engagemang för kvinnofrågor och hon började därefter sin karriär som redaktör dels för tidskriften Dagny 1908-1915 och därefter för tidskriften Herta 1914-1932.
I artiklar i Dagny o Hertha ser man att Ellen blev allt mera intresserad av Fredrika Bremer. Tillsammans med Klara Johanson, kvinnan som hon levde tillsammans med större delen av sitt liv, utgav hon i fyra stora band av Fredrika Bremers brev. Det är ett riktigt praktverk och ett imponerande arbete.
Efter pensioneringen från Herta ägnade sig Ellen åt att hjälpa flyktingar genom sitt engagemang som sekreterare o kassaförvaltare i Insamling för landsflyktiga intellektuella 1934-1940.
Ellen och Anna – vilket syskonpar! Undrar varifrån deras stora sociala engagemang kom, och hur det kom sig att bägge två vigde sitt liv åt en liknande karriär, med kvinnofrågor i fokus?
kulturlandskapetblekinge 