Augerum förr · Kulturlandskapet

I Augerum – från 1700- eller 1800-talet?

img_7536

Gamla kartor talar

Tidigare i bloggen har jag skrivit en del om Augerum ur olika synvinklar.  Ju mer jag har läst desto mera har jag undrat över Augerums gård med sina i dag två huvudbyggnader. Den ena är drygt 200 år gammal och ligger nära kyrkan. Den andra några hundra meter norrut sägs vara den ursprungliga gården som en apotekare Ferber byggde och den är byggnadsminnesförklarad** som en unik tidig 1700-talsmiljö (fotot ovan):

Varför är då inte huset med på kartor från 1700-talet? På dagens läge för den ”gamla herrgården” fanns bara åkermark.

 

Augerum1728.png

Augerum 1728 (Lantmäteriet). 

Augerum1740.png

Augerum 1740 (Lantmäteriet). Ferbers gård ligger vid ”4” i sydväst, dvs samma läge som i kartan från 1728 ovanför.

skarmavbild-2016-12-31-kl-17-21-37

Augerum 1785 (Lantmäteriet). Ferbers gård ser likadan ut som i kartan från 1740.

Det ligger något som kallas för ”Svälte port” en bit norr om det läge som den ”gamla herrgården” har idag, men detta hemman (?) har inte med Augerums gård att göra. Den ”gamla herrgården” ligger idag vid  IIA i mitten, strax öster om Lyckebyån i övre delen av kartan ovan. På den häradsekonomiska kartan (Lantmäteriet) nedan är den markerad med ”A” och Augerums gård är markerad med ”B”:

Skärmavbild 2017-08-16 kl. 12.04.12                       Cirka 1920

Alltså: År 1785 var inte den gamla herrgården rest på den plats som den står på idag.

1800-talet

I början av 1800-talet utvidgades Augerums gård av Carl Schweber. Han lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden på gårdens ursprungliga plats strax norr om kyrkan. På kartan nedan framgår hur gårdsanläggningen såg ut. Den skiljde sig mycket från hur det var 25 år tidigare (1785 års karta ovan). Jag tror dock att denna karta är ett planeringsunderlag, inte en ”nutidsbild/ 1810”, eftersom den nya kyrkan som är inritad på kartan inte stod färdig förrän cirka 10 år senare.

 

skarmavbild-2016-12-31-kl-17-57-54

1810

Tyvärr har jag inte hittat någon karta över hela egendomen från den här tiden. Nästa karta är från 1862, från en brandförsäkring*. Den så kallade ”gamla herrgården” finns nu med i kartmaterialet för första gången och ligger längst upp i nordost. I brandförsäkringsdokumenten står att det att det är ett förvaltarboställe uppfört 1857-1858:

 

skarmavbild-2017-01-05-kl-11-37-541862

Alltså: Utifrån befintligt kartmaterial och brandförsäkring uppfördes den ”gamla herrgården” i slutet av 1850-talet.

1900-talet

På den häradsekonomiska kartan (1915-1919) är den gamla herrgården med, både huvudbyggnad och flyglar, som framgår av karta tidigare i texten.

 

Slutsats                                                                                                                                                 

Det skulle kunna vara så att det hus som Ferber eventuellt byggde omkring 1720 inte revs, utan flyttades till sin nuvarande plats. I så fall låg det nedmonterat i cirka 50 år. Men Ferbers hus på kartorna har inte samma proportioner som dagens ”gamla herrgård”. Flygelbyggnaderna är inte heller med på de gamla kartorna i den form som de sedermera fick. Av brandförsäkringshandlingar från 1862 framgår det att hela anläggningen stod klar år 1858. Huvudbyggnaden på ”gamla herrgården” kallas där för ”förvaltarbostället”.

Slutsats utifrån befintligt material: Den ”gamla herrgården” är ingen gammal herrgård. Den är ett förvaltarboställe uppfört i mitten av 1800-talet.  Jag har letat i dokumentationen från byggnadsminnesförklaringen men inte hittat något som motsäger detta. Såvitt jag kunde se finns det heller ingenting i denna dokumentation som visar att den ”gamla herrgården” är den ursprungliga gården från 1700-talets början.

 

007-5Den långa avenboksallén som anlades under Ferbers tid. Den förband byn i öster med orangerierna i egendomens västra del. Den delade även av trädgårdsanläggningen på ett symmetriskt sätt.


 

*Brandförsäkringar

I ett värderingsinstrument (1862) för tecknande av en brandförsäkring är alla byggnader på Augerums gård beskrivna i detalj. De är även utritade på kartan ovan. Jag letade upp byggnaden som vi i dag kallar för ”gamla herrgården”:Så här står det om Augerums gårds förvaltarboställe:

”…byggnad till bostad för förvaltaren på stället, i godt stånd, uppförd åren 1857 och 1858 af 4 tums grantimmer på 3/4 alns stenfot i gott stånd, täckt med tegel på ribbor. 19 3/4 alnar lång, 17 alnar bred och 9 alnar hög till takfoten, indelad i 2 våningar och vind däröver, utan källare. Hela huset är brädfodradt och målat med oljefärg. Har två skorstenar av klint klädda med järnplåt och takfot beklädd med tjäradt papper.”

Första våningen har sex rum, förstuga, kök och fyra kammare. På andra våningen finns fem rum. På vinden finns ett rum i vardera gaveln. Huset har nio fönster på första våningen och 10 på den andra. Det finns även fönster i gavelrummen.

Beskrivningen av huset är ingående, det gäller såväl golvlister som tapeter, kakelugnar, garderober och kök mm.

Texten i värderingen fortsätter med en beskrivning av två flygelbyggnader. Längd: 32 alnar, bredd: 8 3/4 alnar, höjd: 4.5 alnar. De byggdes, enligt protokollet, 1858. Husen är vid besiktningstillfället målade i en ljusröd limfärg, och verkar vara byggda som bostäder, av beskrivningen att döma. Det finns en mjölkkällare i det ena byggnaden.

Jag tycker att den här beskrivningen passar väl in på ”gamla herrgården”. En brandförsäkring från 1919 bekräftar att ”herrgården” i själva verket är en förvaltarbostad och de bägge flyglarna är arbetarbostäder, alltihopa färdigbyggt 1858.

 

** Byggnadsminnesförklaringen:

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaRelationer.raa;jsessionid=2F0D59BB0830522689162605E939F969?byggnadId=21400000578494&page=relationer

 

Annat historiskt

Udda namn i Vinberga

IMG_9020

På mina irrfärder bland gamla kartor och dokument har jag stött på åtskilliga namn som jag undrar varifrån de kan komma. Vad sägs till exempel om ”Heliga lekamens åker” (Hellig legoms agir) i Vinberga* vång, ett namn som kan härledas till 1570? Det antecknas som kyrkojord, vilket man kanske kan förstå, vem skulle annars döpa åkern till något så udda (-:

Här är flera väldigt gamla namn från Vinberga (1500-talet). Jag vet inte om alla åkrarna/ängarna tillhörde prästgården men flera gjorde det i alla fall:

Belcke agir, en åker.

Biscops mosse  var  en våtmark  i Vinberga utmark.

Bofreds agerenn låg också i Vinberga.

Grob agerenn.

Lade engene.

Lang agerennd.

Mökle agerenn.

Skerpingen (en åker).

Stubenge.

Stue agir.

Thuebirck (en hed).

Tuerenge.

Wongeleith.

Ör agerenn.

Att man namngav sina marker på det här sättet visar vilken personlig relation människan hade till sina ägor. Namnen säger alla något om platsens speciella särart och man kunde med hjälp av namnen orientera sig väldigt väl i landskapet.

 

 

 

 

*Vinberga är en by i Ramdala socken, östra Blekinge

Karlskrona förr

Wittus Anderssons stuga

Den här lilla akvarellen föreställer Wittus Anderssons stuga (UU).

wittusstuga.jpg

Vittus Andersson var den sista i raden av bönder på Trossö.  När Karl XI ville köpa ön för att anlägga Karlskrona – en stad med en stor flottbas – ville Vittus inte sälja sina ägor, men 1679 gav han med sig och staden började byggas. 1680 fick Karlskrona sina stadsprivilegier.

Det är svårt att förstå hur man så snabbt kunde bygga upp en helt ny stad från grunden. Vilket myller av människor, arbetsplatser, rök och damm! Och vad tänkte Vittus och hans familj när deras beteshagar och små åkrar försvann under steniga gator, stenhus, trähus och pladdrande människor?

 

 

Arkeologi · Kulturlandskapet

Gravfält i Ramdala?

ramdalaprästgård

Karta från Lantmäteriet (1775) som visar Ramdala kyrka och prästgård. Notera detaljerna!

Gravfält och kyrkor

Det verkar som om de tidiga kyrkorna anlades i närheten av gamla gravfält. Ett typiskt exempel i Blekinge är Hjortsberga medeltida kyrka:

IMG_9040

Hjortsberga kyrka och klockstapel. Gravfältet ligger vid klockstapeln på vägens västra sida.

Hur är det i Ramdala? Kyrkan är av medeltida ursprung men det har inte redovisats några gravfält i dess omedelbara närhet (via arkeologiska utgrävningar). Söderberg et al (2016) har, via kartstudier, funnit ett möjligt gravfält strax väster om Ramdala, omedelbart norr om vägen, se kartor nedan. Det var mark som tillhörde norra Ramdala*. Gravfältet är markerat på RAÄs karta (i Fornsök).

Skärmavbild 2017-08-08 kl. 20.32.10.png

Storskiftet i norra Ramdala 1776 (Lantmäteriet):  Vid ”F”och ”E”, med förstoring nedan, fanns förmodligen en fornlämning/gravfält när kartan ritades. Denna förmodade fornlämning finns även på Fornsöks karta (RAÄ).

Biskopsängen längst i väster, på kartan ovan markerad med ”H”, var en utäng som vid tillfället nyttjades av Nils Petter Smitt, säkert en ättling till expeditionslänsmannen Smitt. Denna äng kan  vara den som Cronholm (1750-57) menar när han beskriver hur Smitt röjt bort en hop ättestenar från en äng. Längst i öster på översta kartan skymtar den första gården i norra Ramdala by.

 

Skärmavbild 2017-08-08 kl. 20.31.18

Cronholm (1750-57) skriver att det i Ramdala socken är mycket ny jord tagen i bruk. Expeditionslänsmannen Smitt ”har ock bland annat vist prov på full backe i byn, och haft vacker säd, där förut endast buskar och en hop stora ättestenar stått”. Var var det någonstans? Det går inte att att lista ut med 100-procentig säkerhet av skifteskartorna. De rymmer inte information om hur ägorna var fördelade innan skiftet. Om Cronholm syftar på mark som Smitt ägde före eller efter storskiftet vet vi inte. Dock vet vi (via kartstudier) att Smitts ägor låg i södra Ramdala, men av storskifteskartan/ södra Ramdala (1761) framgår att Smitt vid den tidpunkten hade/ fick en del i Biskopsängen som egentligen låg i norra Ramdala men gränsade till Smitts ägor i södra Ramdala. (Rörigt, ursäkta!)

Denna Biskopsäng låg nära det av Söderberg et al (2016, hänvisning i RAÄ) funna gravfältet, så eventuellt fanns det ett större sammanhängande eller ett par mindre separerade gravfält här. I så fall röjde Smitt Biskopsängens gravfält  först, och i ett senare skede röjdes ”RAÄ-gravarna”.  I dag syns inga spår efter något gravfält, åkerlandskapet breder prydligt ut sig.

Indicierna pekar alltså på att minst ett par gravfält, eller ett större,  låg norr om landsvägen strax väster om Ramdala byar. Dock låg det inte speciellt nära kyrkan som i det inledande exemplet med Hjortsberga.

Fanns det ett gravfält alldeles intill Ramdala kyrka?

På den här cirka 300 år gamla kartan från Lantmäteriet ser man att strax sydöst om Ramdala kyrka, i Hejetorp, är åkern tecknad såsom mycket stenig. Min första tanke när jag såg den var, att här har legat ett gravfält. Efter ett besök på platsen var jag mindre säker, ett av de tecknade stenblocken ligger nämligen kvar och är definitivt inte en gravsten! Så döm själv, men jag tror att det helt enkelt var en stenig, numera röjd, åker.

hejetorp1

På den här 1700-talskartan över Häjetorp, Ramdala, syns Ramdala kyrka längst upp till vänster.

—-

*(Ramdala var uppdelad i norra och södra Ramdala, två klungor med gårdar på ömse sida om stora landsvägen.) 

 

Annat historiskt · Sturkö

Haersier i skärgården?

Faroe_stamp_sheet_406-408_viking_voyages

Ett färöiskt frimärke (Wikipedia) ger en känsla för vikingatiden. Vikingar och deras medeltida ättlingar fanns även i Blekinges skärgård, som dessutom kan ha varit ett viktigt centralområde.

Namn som väcker frågor

Härsaskär – ett namn som dyker upp två gånger i Karlskronas skärgård. Med belägg från 1600-talet verkar det vara ett äldre namn på ett skär norr om Aspö (heter idag Länsman). Dessutom finns det ett Härsaskär (numera Horsaskär) precis utanför Ryamad på Sturkö. Bägge holmarna är väldigt små.

Vad jag förstår vet forskarna inte riktigt vad en haersi var? Det kan ha varit en person med ansvar för vakttjänst och signalering enligt Hellberg (i Forn-Kalmar ortnamn och stadens förhistoria). Hellberg menar att haersin var landbaserad, eftersom många ortsman där ”Härsi” ingår ligger inne på land. Dock finns flera ”Härs-namn” även i skärgården, varför man kan anta att vaktande och signalerande skedde även här.

Härsaskär, Aspö

De bägge Härsaskären i Karlskrona skärgård passar bra in i hypotesen – Länsman/Härsaskär ligger strategiskt till för insegling i östra skärgården och Horsaskär/Härsaskär vid Ryamad och Skällenäs ligger mitt i anhopningen av intressanta lämningar med bötesberg, nergrävd skatt och pålspärr. Borgholm ligger strax österut.

Sturkö och Senoren framträder alltmer som centrala och viktiga områden under vikingatid. Det här med vad som hände när är ju omöjligt att få grepp om (?) men spåren efter mänskliga aktiviteter är tydliga från tidsspannet.

 

Foto: Härsaskär/Länsman utanför Aspö. Christer Karlsson, juni 2017.

 

Övrigt · Karlskrona förr

Bryggarebergets gamla varvsområde – natur och kultur i obalans

Vämöparken i Karlskrona är ett stort skogsområde i direkt anslutning till staden. I området finns en populär kulturpark som sköts på ett föredömligt sätt samt en större areal lövskog. I vissa delar av parken/skogen finns även barrträd såsom tall och planterade idegranar. Parken har i alla tider nyttjats av stans invånare för rekreation.

Området (35 ha) har sedan några år varit ett s k Natura 2000-område: http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/BPVämöparken050909.pdf

Intill själva parken ligger ett annat skogsområde, på Bryggareberget. Vad jag, som gammal biolog, inte begriper är varför det ser ut så här i skogsbacken med det gamla varvet och begravningsplatsen:

IMG_9817IMG_9818IMG_9819IMG_9820IMG_9822

Det har en längre tid legat fällda träd, fallna träd, grenar och annat bråte i backen med hänvisning till Natura 2000-restriktioner och länsstyrelsebeslut (info från Karlskrona kommun). Nu har grenhögar tillkommit och det är en riktigt ruffig plats. Ska veden försörja skalbaggar av diverse arter eller hur är det tänkt? Jag tror, utan att veta, att någon gjort fel från början (sågat ner träd?) och nu vet inte kommnen hur det hela ska hanteras?

Det är faktiskt så att området INTE ingår i Natura 2000/Vämö, i alla fall inte enligt en karta från Länsstyrelsen. På kartan är det bara norra Vämö som är inkluderat (blå skraffering):

Skärmavbild 2017-08-07 kl. 10.53.26

Det här är en värdefull plats som speglar delar av Karlskronas tidiga historia. Det är inte en urskog som man önskar utan en kulturskog som vårdas och där de historiska minnesmärkerna har en tydlig plats. Hoppas att det blir så.

 

Bilder från augusti 2017