Övrigt · Annat historiskt · Lyckeby förr i tiden

Galgbackarna i Lyckeby

beseboda.png

Här någonstans i Lyckeby, öster om ån, fanns en gång i tiden en galgbacke enligt historiska kartor. Jag har inte lokaliserat platsen, får se om jag hittar mera information någonstans. Så här står det i protokollet:

Skärmavbild 2017-06-21 kl. 21.41.38

Kartan är från 1783, och då var den nya bron över Lyckebyån planerad men inte klar. Den gamla bron användes fortfarande, och likaså gästgiveriet som låg precis vid brofästet.

Karta från Lantmäteriet

Sturkö

Skolor på Sturkö

Jag hittade en liten skrift om Sturkö (1962) av Lars Wessman, Sturkö – glimtar ur en ösockens historia.  När den skrevs var Sturkö fortfarande en egen kommun,  1963 slogs den samman med Ramdala och Jämjö till en storkommun. I dag ingår Sturkö i en ännu större enhet – Karlskrona kommun. Så här beskrivs den tidiga skolverksamheten på Sturkö:

Den första skolan

1842 års folkskolestadga innebar att skolundervisning skulle finnas i alla socknar i hela Sverige. På Sturkö, liksom i flera andra socknar, skulle det dröja några år innan man inrättade en skola. 1852 kom den förste läraren till ön – Claes August Friström. Han var kvar några år, men flyttade till Torhamn med sin familj.

1859 kom näste lärare/skolmästare. Han hette Anders Peter Friström och han trivdes på ön, och blev kvar i skolan ända till 1890.

Nästa lärare hette Fredrik Bergman.

Den allra första skolan låg i Ryd. Det var säkert trångt där: Första året började 10 barn i skolan, men redan nästa år (1853) skrevs 50 elever in! Och elevantalet fylldes på år efter år.

Det var många barn att hålla reda på, så skolläraren tog äldre elever, s k monitörer, till hjälp. Det var inte alltid så lyckat, i matrikeln för 1853 står det antecknat intill namnet på en av de äldre eleverna: ”Skolans Generalmonitör, avsatt på grund av tjufveri på sjön och agad på bänken”.

Fler skolor och lärare

1879 fick skolan ytterligare en lärare och 1896 var hela sex lärare anställda, varav några var kvinnor.  Fler skolhus byggdes/skaffades, förutom i Ryd gick barnen i skolan i Tockatorp, Uttorp och Kullen.

0c4f51821f1ddca0b89cf6b69ddd03fc-2

Gamla skolan  på Kullen. Bl museums fotoarkiv.

Uppförandebetyg

Det är många av oss som fick betyg en gång i tiden i ordning och uppförande – Så även i 1853 års skola:

Godkänd blev barnet om det en gång blivit straffat för grövre fel t ex tjuveri och slagsmål.

Med beröm godkänd: Om barnet uppfört sig svinaktigt (!) och oanständigt men tagit rättning utan aga.

Berömligt, högsta betyget – ”Då blott barnsliga förseelser i skolan äga rum men lätt rättas”

Inte alltid bättre förr?!

 

 

 

 

Annat historiskt · Sturkö

Haersier i skärgården?

Faroe_stamp_sheet_406-408_viking_voyages

Ett färöiskt frimärke (Wikipedia) ger en känsla för vikingatiden. Vikingar och deras medeltida ättlingar fanns även i Blekinges skärgård, som dessutom kan ha varit ett viktigt centralområde.

Namn som väcker frågor

Härsaskär – ett namn som dyker upp två gånger i Karlskronas skärgård. Med belägg från 1600-talet verkar det vara ett äldre namn på ett skär norr om Aspö (heter idag Länsman). Dessutom finns det ett Härsaskär (numera Horsaskär) precis utanför Ryamad på Sturkö. Bägge holmarna är väldigt små.

Vad jag förstår vet forskarna inte riktigt vad en haersi var? Det kan ha varit en person med ansvar för vakttjänst och signalering enligt Hellberg (i Forn-Kalmar ortnamn och stadens förhistoria). Hellberg menar att haersin var landbaserad, eftersom många ortsman där ”Härsi” ingår ligger inne på land. Dock finns flera ”Härs-namn” även i skärgården, varför man kan anta att vaktande och signalerande skedde även här?

De bägge Härsaskären i Karlskrona skärgård passar bra in i hypotesen – Länsman/Härsaskär ligger strategiskt till för insegling i östra skärgården och Horsaskär/Härsaskär vid Ryamad och Skällenäs ligger mitt i anhopningen av intressanta lämningar med bötesberg, nergrävd skatt och pålspärr. Borgholm ligger strax österut.

Sturkö och Senoren framträder alltmer som centrala och viktiga områden under vikingatid/medeltid. Det här med vad som hände när är ju omöjligt att få grepp om (?) men spåren efter mänskliga aktiviteter är tydliga från hela tidsspannet.

 

Annat historiskt · Sturkö

Styrsnäsudd

På södra Sturkö finns en plats som heter Styrnäsudd. Det leder ingen väg hit, här finns ingen bebyggelse och det är tämligen otillgängligt. Men förmodligen var det en mycket viktig plats en gång i tiden!

IMG_9232

Styrsnäsudd längst bort i fjärran

Platsnamn som innehåller -styr- tros markera den svenska kungamaktens sjökrigsorganisation för över 1000 år sedan. Den kan ha varit så att olika distrikt hade en skyldighet att hålla flottan med ett krigsskepp, ett ledungsskepp. Distrikten kallades för skeppslag och den som ledde det hela var ”styrir”, det vill säga ”den som står vid rodret”.

I Blekinge finns en styrirort i varje härad plus en på ostkusten. Den styrir som var placerad på Sturkö var en man med kungen bakom ryggen – och han skulle kanske både se till att vara delaktig i ett externt försvar och också vara kungens man i fråga om eventuella motsättningar inom häradet. En mäktig man med andra ord. Det är vilda spekulationer, men kanske man får lov till det när det handlar om vår historia så långt tillbaka i tiden?

På RAÄs karta syns några karterade lämningar här ute, är de rester efter ledungsplatsen måntro?

Skärmavbild 2017-06-14 kl. 10.10.35

 

Äldre kartor · Kulturlandskapet

En utjord i Ramdala socken

Under senmedeltiden grasserade flera epidemier i Europa, t ex pest och digerdöden. Många människor dog och ödeläggelsen var tidvis stor. Gårdar stod plötsligt utan folk eller övergavs. Flera av dessa enheter finns kvar på äldre lantmäterikartor i form av så kallade utjordar.  Olof Karsvall (2016) har skrivit om detta vad gäller östra mellansverige. Kanske man kan anta att detsamma gällde för Blekinge, även om landskapet låg under den danska kronan?

 

utjordhejetorp

En utjord i Hejetorp, Ramdala, för cirka 300 år sedan (Lantmäteriet). Den ligger i direkt anslutning till byn, varför det går att anta att det är ett övergivet hemman, se texten nedan.

Karsvall skriver:

”Fler faktorer talar för att utjordar är ödegårdar: storleken, att de ofta är flertaliga inom samma by, deras placering inom byarna samt att de påförs gårdsskatter och jordnatur. De påminner med andra ord om vanliga gårdar, men är obebyggda. De flesta låg inne i byarna, centralt på inägomarken i åker och äng. Även hela ödebyar kunde bli utjordar, med ägogränser och ortnamn bevarade. Många bebyggdes igen under 1500- och 1600-talen. Återhämtningen efter senmedeltidens nedgång pågick alltså under lång tid… Den medeltida jordvärderingen, och den låsta tegstruktur som solskiftet innebar, förklarar alltså varför många ödegårdar från 1300- och 1400-talen blev kvar som utjordar i östra Sverige under 1500- och 1600-talen. De var inlåsta i solskiftet och kunde först långt senare registreras av kronans fogdar och lantmätare.”

Jag har hittat flera utjordar när jag studerat det äldre kartmaterialet över östra Blekinge. Det vore intressant med en större studie för att fastställa dessa utjordars ursprung, en hypotes är alltså att de är rester efter gamla övergivna medeltidshemman.

Källa:  Olof Karsvall 2016: Utjordar och ödegårdar en studie i retrogressiv metod

http://pub.epsilon.slu.se/13711/

 

 

 

Arkeologi · Berättelser från förr

Konung Ingilds gravfält

IMG_9234

Hur kommer det sig att vissa gamla gravfält är välkända, välskyltade och välbesökta, medan andra helt har fallit i glömska? Jag är ingen historiker, bara nyfiken i största allmänhet, och jag tycker det är slående hur mycket kulturlandskapet har att erbjuda när man har ögon och öron öppna. Och visst förtjänar flera kulturspår i naturen mera än att bara vara en prick på RAÄs kartor?

IMG_9235

I en text stötte jag på Konung Ingilds grav (dokumenterat sent 1700-tal). Den skulle ligga i norra Öljersjö, Lösens socken, precis på gränsen till Stubbetorp. Kung Ingild var, enligt sägnen, en hiskelig sveakung för väldigt länge sedan, härskare över svearna och med mycket blod på sina händer. Säkert har historier om denne man överlevt och återberättats många gånger under seklernas lopp. Människor har säkert  tyckt att Ingild skulle passa att vara begravd i deras hemtrakter? Ja jag vet inte, men namnet antyder en grav som var alldeles speciell.

Det finns ingen skylt i Öljersjö med hänvisning till Konung Ingilds grav. Däremot är det angivet på gamla kartor från Lantmäteriet ett område i norra Öljersjö som kallades för Konungalyckan med åker- och ängsmark. På höjden intill finns rester kvar av ett gravfält. Jag dristar mig till att kalla det för Konung Ingilds gravfält.

IMG_9236

Enligt en beskrivning från 1969 (RAÄ) är det här ett kalhygge, numera dock en beväxt skogsbacke där tall dominerar. Själva gravfältet på östra sidan av vägen är uppmätt till 40×10 meter med rester av sju fornlämningar – sex stensättningar och en rest sten.

IMG_9237

På västra sidan av vägen (som alltså skär rätt igenom gravfältet) breder gravfältet ut sig, 25×10 meter, med fem (otydliga) gravrester. I närheten finns ytterligare en grav samt flera ”älvkvarnar”.

Uppe på kullens högsta punkt finns en stensättning, 10 meter i diameter. Fotografierna är från östra området.

Den här skogsbacken inbjuder till egna upptäcktsfärder. Hur gamla är gravarna? Varför finns de just här? Och Ingild Illråde, som svek och dödade 12 kungar och själv blev dräpt, finns hans ande här på något sätt? Han är nog inte glad åt att tallar obekymrat invaderar gravarna och bräcker sönder med sina rötter det människor en gång omsorgsfullt lagt tillrätta.

————-

Egna foton 2017 samt teckning från WP.

 

Äldre kartor

Var är Carlskrona?

Skärmavbild 2017-05-27 kl. 18.20.04.pngDet här är ett utsnitt av en karta från 1684 (Lantmäteriet). Visserligen var ett av syftena att kartera vägarna på den tiden, skärgården var inte prioriterad. Men även om Carlskrona inte var i sin fulla glans ännu, kunde väl herr Gedda ritat in Trossö med en liten prick ändå? Trodde han inte på att det skulle växa upp en ståtlig stad där på Trossö? (-:

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14685