Lösens socken (med Lyckeby) förr i tiden

Köpingegårdens galgbackar och tingsplats

galgbacke-2

Skatan på galgen av Bruegel 1568

Flera galgbackar

I ett tidigare blogginlägg

https://kulturlandskapetblekinge.wordpress.com/2017/06/21/en-galgbacke/

har jag skrivit om Galgbackarna öster om Lyckebyån i Lyckeby. De är omnämnda i en karta från cirka 1800. Men människor med anknytning till Lyckeby hävdar att Galgbacken låg väster om ån, strax norr om platsen för den medeltida staden Lyckå. Hur hänger detta ihop?

Jo, det har funnits flera avrättningsplatser i trakten: Enligt Lilja (samling som finns på Blekinge museum, hänvisning till Carlskrona Veckoblad) flyttades avrättningsplatsen någon gång på 1800-talet. 1846 omnämnes ”den nya afrättningsplatsen” i samband med en beskrivning av en brottsling och dennes straff.

Hypotes: Att galgbacken, omkring 1840,  flyttades från en höjd öster om ån (förmodligen berget som höjer sig nordost om fobollsplanen och vidare norrut) till berget norr om (nya) genomfartvägen genom Lyckeby. Härmed kom avrättningsplatsen närmare ”tinget”.

Medeltid

Offrerman (Lyckeby i svunnen tid) nämner att en medeltida tingsplats i Lyckeby låg på S:t Jörgens slätt. Han gissar att denna slätt låg öster om ån, och det skulle kunna passa ihop med (de första) Galgbackarna som ju också låg här någonstans.

Studier av historiska kartor över Lyckeby kanske kan lösa mysteriet om S:t Jörgens slätt och den äldre tingsplatsen läge. Men vad som verkar helt klart är att det skett en förflyttning av ting och galgbacke från östra till västra (nuvarande) Lyckeby.

En ny, omedelbar fundering som jag får handlar om hemmandet Köpingegården, vars mark förmodligen hyste både ting och galgbacke. Är det en pusselbit tillbaka till den förmodade Köpingen som föregick Lyckå?

Kanske jag återkommer i frågan.

Annonser
Lösens socken (med Lyckeby) förr i tiden

Lysberget

På en karta från 1785 finns namnet på ett berg på Knösö, söder om Lyckeby i östra Blekinge, utsatt: Stora Lyesberget.

Skärmavbild 2017-09-14 kl. 14.15.54

Det ligger nära till hands att anta att det eldats här på bergets topp en gång i tiden. Kan det vara en gammal bötesplats kanske? Lite längre söderut , också på Knösös västsida, låg Varstilla, längst ner på kartan från 1915-:

Skärmavbild 2017-09-14 kl. 13.31.26

Kanske platserna hängde ihop en gång i tiden och syftade till bevakning?

—-

Kartor från Lantmäteriet

Lösens socken (med Lyckeby) förr i tiden

Kvarnabacken

På en karta från 1782 (Lantmäteriet) kallas höjden i norra Lyckeby för Kvarnabacken.

Skärmavbild 2017-09-14 kl. 13.40.26.pngFör att man lättare ska kunna orientera sig så är dammen vid vattenfallet i byn markerad längst ner på kartan, rosa.

Antingen stod det en väderkvarn här på höjden en gång i tiden eller också fick höjden namn efter den stora Kronokvarnen vid ån. Får se vad som kan dyka upp på andra gamla kartor.

Arkeologi · Äldre kartor · Vikingatid i östra Blekinge

Ÿper Diefla

Ett förbryllande fynd

På en äldre karta från SDFE är ön Ÿper Diefla i östra Blekinges skärgård utsatt. Vad är det för konstigt namn, vad heter ön idag? Jo, det är ett av många namn på ön Öppenskär.

Denna ö var alldeles speciell under vikingatiden: För några år sedan gjordes ett fynd på en höjd på sydvästra delen av Öppenskär (Henriksson och Nilsson 2015) som först bedömdes som en möjlig gravläggning från 900-talet. Efter ytterligare undersökningar tror man att det kan vara en husgrund, några tiotal  kvadratmeter stor. Platsen utgör högsta punkten på Öppenskär.

Vid ett par tillfällen gjordes grävningar och ett stort antal myntfragment  (klippta silvermynt,  700 stycken samt 2500 ”smulor” ) grävdes fram tillsammans med bl a glaspärlor, järnfragment, hängbrynen och spännen.  Nästan alla mynt har ett arabiskt ursprung med datering omkring 940 e Kr  och tidigare (Henriksson et al 2016) och aktiviteter på platsen daterades till mitten av 900-talet utifrån hela fyndbilden. Men vad är det här för plats? Inget liknande har tidigare påträffats, vad kan platsen ha haft för funktion då – för över 1000 år sedan?

Skärmavbild 2017-09-29 kl. 13.38.36.png

Karta från SDFE 1739

Hur ska fyndet tolkas, ingångsdata

Helt klart är att fyndet är en del i östra Blekinges vikingatidspussel. På ön finns spår efter bosättningar så fyndplatsen ovan befinner sig i en kontext.  För att förstå vad platsen kan ha använts till kanske det är givande att se hur den särskiljer sig från andra öar i närheten?

Ja det jag omedelbart tänker på är att det ligger en stor mosse på ön, alldeles norr om stenläggningen med alla fynden. För 1000 år sedan var det sannolikt en sjö. Det är ovanligt och gör Öppenskär till en speciell ö, geografiskt sett.

Fyndplatsen ligger högt med vid utsikt (alltså var den även  synlig från långt håll!) och intill den urgamla segelleden längs kusten.

Vad finns det fler för ledtrådar? Är öns namn en ledtråd tillbaka till vikingatid? Jag sökte efter dess namn på svenska kartor, danska kartor och kollade med ortsnamnsarkivet. Det jag fann var att Öppenskär har haft mängder med namn under årens lopp. Ja, eller snarare namnvarianter. Det kan tolkas som att det under seklerna rått en osäkerhet om den egentliga betydelsen, vilket är intressant!

Ÿper Diefla, Yppengävel, Öppengävel,

Öppengäfvel, Yppengävle, Öppendjävul,

Yppengäfle, Opengefve, Öppengafvel, Opengiewel,

Oppen gäfvel

Mängden av hängbrynen som grävdes fram är förbryllande. De har använts för att skärpa eggar, men vilka eggar? Svärd, knivar, redskap, verktyg? En annan detalj som framkom vid grävningen är att humushalten i stenläggningen var hög och det tolkades som att humösa jordlager var påförda.

vikingaship-2575147_1280

Hur ska fyndet tolkas, hypotes

Om jag är bra på något så är det geografi och att se och tolka mönster. De senaste åren har jag ”fastnat” i landskapstolkningar primärt utifrån studier av historiska kartor. Vi har gjort exkursioner till platser som inte längre finns (!) och tolkat dem utifrån befintliga källor, sunt förnuft och rätt mycket fantasi. (-:

Alltså, vad kan platsen på Ÿper Diefla ha använts till i mitten av 900-talet?

-Handelsplats? Mängden silvermynt och läget vid segelleden skulle kunna indikera det.

-Hantverksplats? Mängden hängbrynen visar på någon sådan aktivitet, om det inte handlade om att slipa svärd för strid? Vilken strid?

-En plats för bevakning av havsområdet runtomkring? Utsikten tyder onekligen på att det är en möjlig funktion.

-Kanske platsen var mångfunktionell, och var alltihopa – Såväl en handels-,  hantverks- som bevakningsplats?

leather-2222053_1280 (1)

Min egen hypotes är att det var en plats för skinnberedning och handel med skinn. Ett gammalt namn för garvare är gierfvare. Kan öns namn från början varit Ÿper Gierfva? Ett namn som under århundradenas lopp förvandlades till Ÿper Diefla och liknande varianter? Närheten till den lilla sjön som låg alldeles i närheten av stenläggningen var en fördel eftersom man behöver vatten vid garvningsprocessen. Kanske en del av arbetet skedde vid sjöstranden, och avslutades i den byggnad som stensättningen är en rest av?

Hängbrynen behövdes för att skärpa de verktyg som man använde i processen mot ett färdigt skinn, så fyndet av dem passar väl in i min hypotes.

Den funna stenläggningen/resterna efter en stor byggnad var kanske en plats för skinnberedning, lager och försäljningsplats för hudar?  Kan i så fall den höga humushalten i jorden komma ifrån för länge sedan förmultnade skinnstycken?

Silverpengar – den tidens valuta som byttes mot skinn? Läget – ypperlig handelsplats i närheten av segelleden utanför och inseglingsrännor till Hallarumsviken och Lösenområdet?

Eftersom det var en verksamhet som luktade illa är läget också bra (om man bryr sig om lukten): Med förhärskande västliga vindar är det ingen av de funna bosättningarna på ön som drabbades särskilt ofta (om bosättningarna var samtida, det vet vi inte).

Vad det var för skinn? Ja det jag spontant kommer på är sälskinn. Men även fiskskinn användes ju.

syendeviking-1493685_1280

Till slut

Om den märkliga platsen på södra Öppenskär var ett garveri och handelsplats för skinn –  det vet vi inte. Men en spännande hypotes kan det väl få vara! Vad jag förstår kommer platsen att undersökas mera av arkeologer och sättas in i en större kontext. Blekinges vikingatida historia väntar på vecklas ut ännu mera. (-:

 

foton från Pixabay. CC

 

 

 

 

 

Karlskrona förr

En akvarell i svartvitt

Blm_OF 01168

Fotograferad akvarell  från tiden omkring 1800. Originalet ägdes av fröknarna Adelborg i Gagnef. Det kan ha varit deras far som gjorde den.

Wachtmeisterska gården, Grevagården och handelsman S.G. Gyllensvärds gård, till vänster. Den efter branden (1790) obebyggda tomten i förgrunden ägdes i början av 1800-talet av handlande J. Carlberg. Användes antagligen som magasin.” BLM