älmeboda2

Krösnabanans ändstation, Älmeboda i Småland. Fotograf och årtal okända.

Hur påverkade järnvägen från Nättraby och norrut bygden? Hur såg företagsamheten ut ute i socknarna längs med järnvägen? Ökade antalet företag som en följd av bättre kommunikationer och transportmöjligheter? Svensson (1998) tittade på antalet nystartade företag i de längs Krösnabanan aktuella socknarna från 1888 till 1952. Hon konstaterade, att 120 företag hade registrerats i Älmeboda, 61 i Tving och 76 i Nättraby. Handeln dominerade, och ett antal industrier hade växt upp under perioden. De flesta företagen hade förmodligen endast lokal betydelse (diversehandlare, skomakerier, bagerier), men man kanske kan säga att bygden vidmakthölls tack vare bl a järnvägen. Virkeshandeln fick dock ett rejält uppsving, flera nya sågverk anlades.

I statistiken kan man dock inte se någon korrelation mellan järnvägens introducerande och en eventuell ökning av antalet företag. Andra faktorer kanske var viktigare, t ex världskrigen och konjunktursvackan på 1930-talet (Svensson 1998). Dessutom ökade vägtransporterna alltmer i betydelse under seklets början. Efter första världskriget upprustades många vägar på landsbygden med hjälp av statliga nödhjälpsarbeten. Buss- och lastbilstrafiken ökade och järnvägen fick konkurrens, vilket försämrade lönsamheten.

Vad som alldeles säker är, att livet blev lite lättare när järnvägen kom till byn! Det gick enklare och fortare att ta sig till Karlskrona och sälja varor som ved, brädor och jordbruksprodukter. Godsströmmen söderut bestod dessutom, enligt Welander 1980, av olika industriprodukter såsom spik från Alnaryds bruk, hantverksalser, grus och annat smått och gott. I Berg finns ett stort isälvsdelta, och här har det funnits en grustäkt i decennier.

Norrut på järnvägen transporterades vanligen varor till lanthandlarnas lager, kalk, gödningsämnen och järn till Alnaryds bruk.

Älmeboda, Rävemåla och Yxnanäs utvecklades från bondbyar till handelsorter och stationssamhällen under 1900-talets början. Alnaryd omvandlades till en liten bruksort. Vad beträffar folkmängden i socknarna längs järnvägen så minskade den i Tving och Älmeboda under järnvägens tid (Svensson 1998). Det berodde såväl på emigration och sjunkande nativitet som att större industrier i andra socknar lockade arbetskraft. Vad beträffar utflyttningen, så var det dels en emigrationsvåg till Amerika, dels säsongsflytt av flera ungdomar till arbeten i Danmark. Även Gotland lockade säsongsjobbare. Nättraby var mera av en inflyttningsbygd, under Krösnabanans tid ökade folkmängden något, fast med vissa fluktuationer.

DSC00087Den gamla bensinstationen i Alnaryd, i bakgrunden till vänster låg byns affär. Bägge nedlagda nu. Eget foto 2015.